Vår vackra planet snurrar ensam och stilla i världsalltet med sina kosmiska grannar på behörigt avstånd, och här på ytan manifesterar sig biologin i all sin prakt och mångfald i både djur och växter. Alla förutsättningar i perfekt harmoni; precis rätt mängd ljus, precis rätt temperatur, precis rätt kemiska processer och strukturer för att tillgodose biologiskt kolbaserat liv i den form vi känner den. Den matematiskt lagde har säkert roat sig med att studera sannolikheten för liv på andra platser i universum, och kemisten har säkert spekulerat i hur en icke-kolbaserad livsmiljö skulle te sig. Men man behöver ju inte vara naturvetenskapligt lagd för att uppskatta den skönhet vår planet bjuder oss.
Den kognitiva förmåga som vi människor faktiskt är unikt utrustade med är vår möjlighet att integrera perception, det konkreta vi kan uppfatta med våra sinnen, och konception, det abstrakta tänkandet. Det är också här moralen uppstår. Med olika moraliska måttstockar, men alltid med vår förmåga att tänka abstrakt har vi utvecklat både vår kunskap om vår omvärld, och hur vi kan manipulera vår omvärld för att bättre passa oss, och på så sätt skapa välstånd för oss själva. Vi har investerat arbete i vår natur för att skapa en större grad av ordning. Vi tar tillvara på det naturen producerar, och njuter av både naturen själv och av det vi med hjälp av naturen kan producera. Att leva i vår natur skall inte vara belagt med skuld. Vi är en del av naturen, och vår verkan på naturen är naturlig.
Om vi slutar att vara människor, om vi slutar integrera vår perception med vår konception, om vi hämmar våra naturliga beteenden så till den milda grad att livet inte längre är värt att leva, vad är då vunnet? Vi har bara en planet, låt oss njuta av den, låt oss ingå som en del i naturen. Självklart skall vi bruka vår planet med omsorg och ansvar, men att skambelägga livet är bara ett uttryck för hat för människan och förnuftet.
Och det är just precis vad Earth Hour handlar om. Att skrämma människan, att hindra henne från att leva sitt liv till fullo. Att få henne att känna skam över att vara människa. Att få henne att tro att hon inte har rätt att existera som den i naturen fullt integrerade varelse hon är.
Låt mig beskriva det vi förväntas släcka på lördag. Vårt artificiella ljus skapades tills nyligen av glödtrådslampor, som genom att elektroner leds genom ett motstånd omvandlar den elektriska energin till ljus och värme, genom så kallad svartkroppsstrålning. Ljus och värme är samma sak, fast ändå olika. Båda är elektromagnetisk strålning, som består av dels en elektrisk och dels en magnetisk komponent. Elektriciteten som leds genom glödtråden kommer från två hål i väggen, men för att komma dit måste den ledas dit av kraftledningar. I andra änden av kraftledningen finns ett kraftverk och i Sverige är kraftverket troligtvis antingen ett vattenkraftverk eller ett kärnkraftverk. Vattenkraftverket omvandlar den potentiella energin i det i vattenmagasinet lagrade vattnet, som tillåts falla genom en turbin, som fås att rotera för att på så sätt omvandla den potentiella energin till elektrisk energi. I fallet med kärnkraftverket sker ett kontrollerat sönderfall av radioaktiva grundämnen, och den resulterande rörelse- och värmeenergin värmer vatten som också här driver en turbin, en ångturbin, som omvandlar värmeenergi till elektrisk energi.
Idag får vi knappt använda glödtrådslampor, så vi är hänvisade till lågenergilampor; vilket oftast betyder fluorescerande lampor, alltså lysrör. De lyser genom att ström leds genom en medium bestående av en inert gas, och den elektriska energin får kvicksilver att gå över i gasform. Den joniserade gasen kommer när den går från en högenergetiskt tillstånd till ett lägre avge elektromagnetisk strålning. Precis som för glödtrådslampor är en del av den elektromagnetiska strålningen i det ultravioletta spektrumet, som är osynligt för det mänskliga ögat. I lågenergilampor utnyttjas fluorescens, alltså att det ultravioletta ljuset absorberas av fosfor på lampans insida, för att sedan avges med lägre energi, alltså elektromagnetisk strålning i det synliga vågspektrumet. Mindre energi krävs för att producera samma mängd ljus.
Låter det som magi? Nej, vi kan glädjas åt mänsklighetens samlade kunskap, frukten av människors arbete med att upptäcka vår natur och deras försök att beskriva den. Så uppträder nämligen människan när vi låter henne vara människa; det ligger i hennes natur.
Att släcka lampan är att släcka människan. Fundera gärna på hur du kan hushålla med dina resurser. Köp gärna ekologiskt och närproducerat, för att det är det förnuftiga att göra; högre kvalitet med effektivare kapitalanvändning. Odla något ätbart, för att det är oerhört tillfredställande att både lära sig något nytt och att få skörda frukten av ditt eget arbete, bokstavligt talat! Ställ bilen och ta cykeln när du skall förflytta dig korta sträckor; det kostar mindre och motionen gör ditt hjärta gott. Känn dock för allt i världen inte skam över att du har förmånen att få leva. Fyll inte din tid med må dåligt och att fundera över hur du kan ta mindre plats och vara mindre i vägen.
Vi har strömningar i samhället som vill tvinga människor att förneka sin natur, och vägen för att släcka människan går ofta genom våra barn. På dagis och i skolor lär sig barnen att släcka lamporna på lördag, för annars går jorden under. Hela ansvaret läggs på dessa naiva individer som fortfarande är oförmögna att balansera sin intryck och tänka kritiskt. På lördag kväll kommer dessa barn sitta oroliga i mörkret och ängsla sig över undergången och för sin inre syn kommer de att se apokalypsens fyra ryttare, med fimbulvinterns bistra vindar svepandes runt knuten. Är det verkligen den miljön vi vill skapa för våra barn? Skall de inte fyllas med framtidstro och en obeveklig hoppfullhet inför allt vad livet kan vara?
"Sju av tio barn oroar sig för klimatförändringarna" Världens chans, Trygg Hansa, 2012
Frihetsportalen
Mycket bra skrivet, tack.
SvaraRadera